Link

"Lublin – det är våran stad!"

Rubriken beskriver det som mängder av svenska fans skanderade häromåret när Polen arrangerade U21-EM för herrar. Igår var det dags för hemmamatch för våra svenska U21-herrar, i just Lublin. Hur är det möjligt att vi spelade hemmamatch i detta EM-kval i Lublin av alla ställen? Det var något som jag i alla fall aldrig trodde skulle bli verklighet.

Ja, Lublin var verkligen svensk fotbolls stad igår. Seger mot Armenien med hela 10-0 gör att det fortfarande finns en möjlighet att nå EM-slutspel. Grattis till Classe Eriksson och grabbarna för en fin match. Stort tack, dessutom, till alla som bidragit till att matchen kunde genomföras.

Jag måste ändå säga att det är pinsamt att vara svensk i den internationella idrottsvärlden just nu. Vi tvingades flytta två hemmamatcher på grund av att vi som enda land i Europa inte tar emot testade, inresande i privat charter och helt isolerade elitidrottare från icke EU/EES-länder, som följer fotbollens strikta protokoll.
Vi ställde frågan till Regeringen i slutet av augusti och bristen på svar och handlingskraft resulterade i att vi tvingades avstå arrangörskapet på hemmaplan. Ingen annan fotbollsnation i Europa har behövt agera som vi tvingats göra. Jag tycker det är pinsamt!

Jag noterar också att flera idrotter är i samma situation. Skidskytte har tvingats ställa in tävlingar i Östersund i brist på svar och skidor, pingis och konståkning uttrycker stor oro genom att vår Regering gör en tolkning som ingen annan i Europa gör. För vår del handlar det om ökade kostnader på 6,5 miljoner kronor genom att våra ”hemmamatcher” för herrarnas A- och U21-landslag spelades i Moskva respektive Lublin.
Nej, vi förväntar oss bättre stöd från vår svenska regering än denna totala nonchalans man visat idrotten i denna fråga. Ekonomiskt mycket kännbart, men sportsligt kan vi förstås inte klaga. Två segrar! A-landslaget herrar vann med 2-1 i ”hemma” i Moskva och U21-killarna med hela 10-0 mot Armenien i polska Lublin, …våran stad!

Nu lägger vi denna irritation åt sidan och gläds åt resultaten i de berörda matcherna samtidigt som vi riktar all energi in i herrarnas landlagsbubbla. Ikväll väntar Europamästarna Portugal i Lissabon. Svårast tänkbara bortamatch, men med den andrahalvlek som killarna gjorde mot Kroatien finns verkligen hopp om ännu en finfin prestation. Hoppas att det också kan belönas med poäng att ta hem till Sverige när vi lämnar solen och värmen i Sydeuropa för ett mer höstlikt Skandinavien.

Avgörande i damernas EM-kval

Avgörandet i damernas EM-kval närmar sig. Tuff hemmaretur mot Island 27 oktober.

När vi kommit hem väntar två viktiga matcher för vårt A-landslag, damer. Lettland hemma i Göteborg torsdagen den 22 oktober samt den sista hemmamatchen för året. Tisdagen den 27 oktober besöker Island oss och även den matchen spelas i Göteborg. En ren gruppfinal väntar mot isländskorna och därmed ett avgörande om EM-slutspel i England 2022.
Mycket viktigt och spännande! Tyvärr fortfarande utan publik.

Vi hoppas och förväntar oss att vi snart ska kunna ta ett första steg mot ökad publik inom idrott och kultur. Vi inom idrotten är positiva till att det inte är en total nedstängning i Sverige och att t ex köpcentrum kan ha öppet och att verksamheten kan fortgå på ett ansvarsfullt sätt. Det är bra för Sverige och för oss medborgare. Däremot vill vi att vi behandlas annorlunda än vad vi gör idag. På Friends Arena kan det bara sitta en på var tusende plats och det är ju helt befängt. Vi vill ta ansvar för att begränsa smittspridning, men den negativa särbehandlingen är tyvärr helt omöjlig att begripa sig på.

Sök kompensationsstöd!

Vi kämpar på och jag uppmanar nu alla våra medlemsföreningar att ansöka om Kompensationsstöd för kvartal 3 och 4. Det finns en miljard att fördela till svensk idrott och det kommer att behövas för att hjälpligt kompensera för det ekonomiska tapp som svider så hårt för alla inom idrotten. Om jag nu gnällt på regeringen i ovanstående frågor så är vi förstås tacksamma över den möjlighet till ekonomisk kompensation som finns.
Det kommer däremot inte att räcka, utan utgå ifrån att vi inom idrotten behöver stöd även efter årsskiftet. Behovet av stöd i framtiden avgörs ju dessutom väldigt mycket av hur publikfrågan hanteras.

Vi har självklart den största respekt för att vi fortfarande är mitt i pandemin, men vi förväntar oss en rimlig likabehandling. För visst finns det fullständigt orimliga inkonsekvenser som skulle kunna hanteras betydligt bättre än de gör idag! Det tycker jag och väldigt många andra.

Karl-Erik