Från fairplay till trashtalk

Trots Gröna kort och olika fairplay-projekt, har trashtalk blivit allt vanligare på fotbollsplanerna runtom i Sverige. Vad beror det på? Och vad gör vi åt det? SvFF har tittat närmare på en otäck och brännhet utveckling.

Vintern 2020. En träningsmatch i en fotbollshall i södra Sverige. Två taggade elitlag för 15-åriga pojkar ska träna taktiska grepp, prova spelare på nya positioner och få igång matchtempot. Seriestarten är en och halv månad bort.

– Det är god stämning under uppvärmning, men sedan händer något, berättar domaren som vill vara anonym. Det ena laget trashtalkar konstant. De är övertaggade och jag hör könsord och andra nedsättande kommentarer. Det är speciellt en spelare som är pådrivande,.

– Det dröjer ju inte heller länge förrän motståndarna också trappar upp snacket och spelet blir råare. Jag har varit med förut, jag dömt tuffa matcher förut, men det här var nytt för mig. Jag säger till spelarna vid två-tre tillfällen, men när snacket fortsätter, så bryter jag matchen och tar ett samtal med tränarna.

Tränarna vill dock fortsätta och pratar med sina spelare om att lugna ner sig.

– Men det var för sent, berättar domaren. Bara några minuter senare kapar en spelare en motståndare grovt och jag visar ut honom. Då blir det tumult med spelarens förälder som hotar mig, och sedan kommer föräldrar i båda lagen in på plan.

– Idag när jag har fått distans till det som hände, så anser jag att det var trashtalket som var orsaken till hela tumultet. Det piskade upp stämningen.

Från nästan 0 till 60 procent

En unik, hemsk historia? Eller modern fotbollsvardag? Det flesta som är verksamma inom senior- och ungdomsfotboll känner nog igen sig. Och när SvFF kontaktar olika fotbollsdistrikt runtom i Sverige vittnar alla om en oroväckande utveckling, där trashtalket blir allt vanligare.

Och detta trots åratal av olika försök att få en schysstare stämning på och runt våra fotbollsplaner.

Gestriklands Fotbollförbund har tagit fram statistik på bestraffningsärenden från 2017-2020 (gäller matcher 15 år och uppåt) och den visar att röda kort för verbala kränkningar (protester mot domare, gräl mellan spelare och publik, och rent trashtalk mellan spelare) har blivit allt vanligare.

2017 utdömdes nästan inga röda kort för verbala kränkningar. Motsvarande siffra för 2020 var 63 procent av alla röda kort!

– Vi tycker även att trashtalket har gått ner i åldrarna. Det är vad vi hör från ledare och de yngre domarna i våra barn- och ungdomsmatcher, säger Urban Ivarsson på Gestriklands Fotbollsförbund. Det bör dock poängteras att flest incidenter där gäller vuxna, föräldrar eller ledare, som uppför sig illa.

Samma upplevelse, känsla, har man på Skånes Fotbollförbund. Här har våld och verbala kränkningar eskalerat från 2019 och framåt. Det menar Peter Ekvall, förbundet vd:

– Det har blivit så allvarligt att lag och unga domare tappar sugen. l vissa matcher har vi fått skicka ut våra mest erfarna domare för att ingen annan vill ta dem.

Orsak och fördjupning

Men varför har då trashtalk på plan blivit blivit vanligare? Det finns inga undersökningar som förklarar detta, men det mest använda svaret är att det som sker inom fotbollen inte är en isolerad företeelse. Se hur hårt vi vuxna diskuterar på nätet och hur vanliga förolämpningar är.

Det är något som även har uppmärksammats i skolan och på sociala medier som barn använder. Språket har blivit hårdare.

– Kränkningar inom idrotten är en spegling av samhället i stort. Ta exempelvis en fotbollsplan på en skolgård under en rast där barnen lämnas utan vuxentillsyn. Det sägs ofta väldigt kränkande saker där, säger Maria Persson sakkunnig på Friends.

– Men det handlar ju också om att det är ett beteende som premieras av vuxna, att unga inte har förståelse för vad olika ord betyder, och hur förebilder uppträder.

Maria Persson får stöd av Urban Ivarsson på Gestrikland Fotbollsförbund:

– Och det blir ju inte bättre av att vi under coronan hör våra idolers och elitspelares tugg via TV-rutan. De sätter en standard för hur man ska vara på en fotbollsplan. Och vi kan inte förvänta oss att barn och unga ska se skillnad på att spela fotboll på elitnivå och en 7- mot 7-match.

– Här måste ju alla på elitnivå, alla vuxna, ta ett ansvar och visa att man står upp för fair play.

Mängder av lösningar och försök

Och det gör man i de fotbollsdistrikt SvFF har varit i kontakt med. Flera åtgärder har eller kommer att sättas igång för att få bukt på både trashtalk och sämre matchmiljö.

I Skåne har man vid sidan om att använda rutinerade domare låtit föreningsutvecklare besöka klubbar med problem och utbildat deras ledare, både i värdegrundsarbete och i fotbollens regelverk. Man har även kickat igång Nolltolerans 2.0 för att få ny energi i sitt 15 år gamla förebyggande arbete.

I Gestrikland arbetar man med två olika initiativ. Det ena är #nolltugg, ett åtgärdspaket som innehåller allt från banderoller till utbildning för ledare och spelare.

Det andra är High Five, en vänskaps- och respektritual innan match. Ett budskap läses upp innan barn- och ungdomsmatcher för alla spelare och ledare, och för domaren (se text nedan). Och ritualen har fungerat.

– Vi såg en positiv effekt. Man får gladare barn, och man får ett lugnare klimat runt matcherna. Resultatet var så positivt att innebandyn kopierade High five-upplägget. Så sedan dess jobbar båda idrotterna på samma sätt, berättar Urban Ivarsson.

Alla goda exempel behövs!

Tränare, ledare, klubbar och distrikt hur uppfattar ni situationen - och hur jobbar ni med frågan? Hör gärna av er till oss på podden@svenskfotboll.se och berätta. Alla goda exempel behövs.