Fotbollens kuriosakabinett – en kulturhistorisk fotbollshistoria

Det är fotbollsfest och kul kultur.
Boken Fotbollens Kuriosakabinett (Arx Förlag) är en folkbildande och passionerad berättelse om fotbollens roll i det svenska samhället.
– Fotbollen har varit, och är fortfarande, väldigt närvarande i mångas vardagsliv, säger författaren Torbjörn Andersson.

Boken innehåller 480 sidor fördelade på 26 kapitel, på sidorna syns affischer från Kungliga Biblioteket, dyrgripar ur Svenska Fotbollförbundets djupa arkiv. Storklubbar och små föreningar från norr, söder, öst och väst har chippat in med material.

Torbjörn Andersson

Drivkraften har varit att belysa och lyfta fotbollens status, fotboll är en viktig företeelse för många.

Torbjörn Andersson

Det är en resa genom samhället Sverige där fotbollen bär budskapet. Det är fest, världspolitik, småklubbsdrama, ögonbrynshöjande fakta och tappa-hakan-bilder. Här ryms supporterkultur och olympiska spel, skötsamhetskamp, arenor, klubbnålar och domarpipor, rivalitet och damfotbollens genombrott, reklamkampanjer för Coca Cola och Spola Kröken, Lasse Åberg och Bruno Liljefors, dansbandet Schytts och Änglakören.

Med dagens mått var fotbollens roll i reklamen småskalig och oskyldig. Georg ”Åby” Eriksson gjorde reklam för byxa med god passform och en trind Gunnar Nordahl blev ansikte för Cloetta. Annonsen publicerad i Fotboll nr 8 1984. De tre svenska AC Milan stjärnornas ambition att ge sig in i makrillbranschen verkar bara ha mynnat ut i en lockande etikett innan projektet rann ut i sanden.

Vad fascinerar dig med fotboll?
– Helt klart stämningen, jag har sett fantastiskt många fotbollsmatcher. Och jag är intresserad av geografi, fotboll är på något sätt geografi för mig. Stadsdelar mot varandra, orter och länder mot varandra.

Torbjörn Andersson är uppvuxen i Linköping, spelade för Saab men insåg ganska snart att han gjorde sig bättre på läktaren som supporter. Uppväxt med Tipsextra och engelsk fotboll blev han proffs på fotbollskultur. Han läste kulturvetenskap, doktorerade 2002, i dag är han docent och historiker, forskare och lärare i Idrottsvetenskap vid Malmö Universitet och har skrivit flera böcker om den svenska fotbollens kulturhistoria.

Vad har fotbollen haft för betydelse för samhällen och individer?
– Väldigt stor skulle jag säga. Det är inte så många samhällsfenomen som har en 130-årig tradition. En speciell aspekt med fotbollen är att den har givit en stark identitet till bruksorter och industristäder, säger Torbjörn och fortsätter:
– Fotbollen har varit, och är fortfarande, väldigt närvarande i mångas vardagsliv. Klubblagen spelar matcher varje vecka, du kan kolla på ditt lags träningar, snacka om laget på kaféer och pubar – nu på sociala medier. Det pågår en ständig fotbollsdiskussion.

Han nämner fotbollen tillgänglighet som en viktig faktor till populariteten. Sporten är lätt att förstå av vem som helst där din, min och grannens åsikt äger samma vikt. Alla kan bli expert och lyssnad på. Själv passionerad samlare av fotbollsprylar hade han en ambition att skapa ett fotbollsmuseum. Det visade sig omständligt.
Så han gjorde en bok i stället, tillsammans med fotografen Edvard Koinberg.
– Det blev ganska givet när jag väl bestämt mig. Edvard är professionell fotograf, vi är gamla kompisar så det blev en möjlighet att träffas igen.

Damfotbollen fick under1960-talets progressiva tidsanda ny fart på den internationella arenan. Matchprogrammet från 1988 finns på Idrottsmuseet i Göteborg. Skämttidningen ”Lutfisken” kommenterar den kontroversiella första dammatchen i Sverige. Stockholms Kvinnliga Idrottsklubb mötte 1918 ett kombinerat stadslag från söderklubbarna. Matchen på Aspuddens Idrottsplats lockade 500 åskådare.

Boken lyfter fram ett kulturarv, gläntar på dörren till en svunnen tid vars anda lever kvar i dagens fotboll. Det går inte att avfärda boken som en nostalgisk fotbolltripp. Kalla den hellre ett viktigt tidsdokument.
– Drivkraften har varit att belysa och lyfta fotbollens status, fotboll är en viktig företeelse för många. Jag tror de här föremålen väcker starka känslor, säger Torbjörn Andersson.

Torbjörns privata samling ingår i boken. Men de 480 sidorna med 900 bilder hade inte kommit till om inte alla kontakter med fotbollsklubbar, museer, Svenska Fotbollförbundets historiska arkiv, privata samlare och idrottshistoriska sällskap burit frukt.

Beskriv resan du och Edvard gav er ut på.
– Först en bombmatta av e-post till museer, till de stora viktiga statusfyllda, till stads- och länsmuseer och små leksaksmuseer, säger Torbjörn.
Därefter bar det av på en resa till sexton storklubbar från Malmö till Gävle. De har letat i kartonger och lådor, bland dammiga arkivhyllor, gömda album och prisskåp.
– Vi fick en gigantisk lunta papper av Svenska Fotbollförbundet, satte kryss för det vi ville ha och vände oss till Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.

Historiska fotbollsaffischer.

Kungliga Bibliotekets samling av 6 000 000 affischer från hela världen visade sig vara en guldgruva. Det tog veckor för personalen att leta fram ett hundratal affischer med fotbollsanknytning.
– De är nästan de roligaste inslagen i boken, otroligt vackra genomarbetade färgaffischer. Universitetsbiblioteket i Lund har elva kilometer med något de kallar ”småtryck-vardagstryck” och kunde bidra med programblad, hejaramsblad och pamfletter fram till och med 1940.

Inget i boken är med av en slump. Varje föremål sätts in i ett historiskt sammanhang och funktion. Flera av de äldre föremålen är i sorgligt bortglömda.
– Många av dem är värda mycket pengar och helt unika, säger Torbjörn Andersson.

Olaglig rusdryckshantering ligger bakom Ebbe Bergs affisch från 1934. Det är bara ett exempel på fotbollens avtryck i alkoholdebatten genom tiderna. Oro över potentiellt stökig publik föranledde Blekinge Fotbollförbund att ta fram varningsskylten från (troligen) 1940-talets första hälft. Foto: Morgan Olsson.

 

Han har hittat valaffischer med fotbollsmotiv från 1940, 50- och 60-talen. Affischer där nykterhetsfrågan tas upp med fotbollsanslag.
– Det hade inte kunnat ske med någon annan sport, fotbollen har en enorm bredd och har följt samhällets utveckling, strömningar och stämningar, säger han. Fotbollen var så samtida med framväxten av det moderna industrisamhället, det gjordes trycksaker, vykort med fotbollsmotiv, redan på 1930-talet såldes godis med fotbollsspelare som samlarbilder.

Varför ska man läsa boken?
– Den är lättläst och man får på ett roligt och belysande sätt – inte minst tack vare alla bilder – en kulturhistorisk fotbollshistoria. Du kan småbläddra i den eller läsa den noggrant. Det framgår ganska tydligt att hela landet varit med och byggt historien om fotboll.

Det lackar mot jul, snart kommer tomten. Är det en bra julklapp?
– Ja, det tycker jag. Boken är bred, även den som inte är fotbollsfantast kan ha nöje av den. Det är som en rolig svensk historieberättelse där fotbollen lite oväntat dyker upp i notblad, på vaser och godisförpackningar.

Roger Björkman